Det här är en sammanfattning av en serie som fanns i ett nyligen publicerat nummer av Bamse-tidningen. Citaten är inte exakta, men det är fantastiskt hur fel Bamse lär ut i hur skatt går till.
--------------------------------------------------
Bamse är ute och går när han ser att Krösus Sork står och bråkar med herr Grävling.
Bamse: Vad är det som står på här?
Krösus: Han har inte betalat skatt den här månaden!
Herr Gräling: Men jag har inget jobb!
Krösus: Det bryr jag mig inte om! Betala nu!
Bamse: Vi ska nog kunna lösa det här på nå...
Krösus: Nej!
Bamse blir sur och betalar med hjälp av pengar från polismästaren grävlinges skatt.
Senare i serien låser Krösus av misstag in koden till sitt bankvalv i själva bankvalvet och ringer därför Bamse för att be om hjälp att bryta upp dörren.
Bamse: Men bara på ett villkor.
Krösus: Ja, vad som helst!
Bamse: Att du låter herr Grävling slippa betala skatt!
måndag, juni 25, 2007
söndag, juni 24, 2007
Post 50
Detta är inlägg nr 50 i denna blogg där endast ett är någorlunda seriöst. God fortsättning önskar jag de 3 läsare jag har!
/Jag vet inte om jag ska skriva bloggens namn eller mitt förnamn
/Jag vet inte om jag ska skriva bloggens namn eller mitt förnamn
onsdag, juni 20, 2007
Apan Knut Olvon, del 8
Allt blev svart. Med sin fallskärm landade Knut Olvon mjukt trots att marken var gjord av sten. Olvon kunde inte se något annat än himmelen som syntes långt ovanför honom. Han tvekade, men gick därefter längre in i grottan. Plötsligt stannade han till. Det var något som lät, det var helt säkert.
- Hello? ropade han.
Han hörde ett svar i från den riktning han var på väg mot, och det påminde om ett morrande, fast inslag av ett skrik, vilket fick honom att vända och gå tillbaka. När han gått ett tag såg han ett lila sken, vilket bara kunde betyda en sak.
- I found you!
- Oh the noes! skrek Knut Olvon och rusade åt det håll han tidigare hade hört ljuden ifrån.
Efter några minuters jakt kunde Knut Olvon urskilja en enorm tass som såg ut att tillhöra ett kattdjur. Han tittade upp. Där stod ett lejon på 20 meter. Något som var udda för att vara ett lejon var att ögonen var röda och att benen var formade som en gräshoppas. Knut Olvon och Mewtwo stod stilla några sekunder.
- Eye think we should... escape... mumlade Knut Olvon.
- Good idea.
Varelsen ryckte till och slet tag i Mewtwos svans. Nästa sekund krossades hans ben mellan lejonets käkar. Knut Olvon gjorde det enda logiska.
Det var ganska mörkt i grottan, och lejonet hade svårt att hitta den lilla apan. Efter att ha sprungit en stund hittade Knut Olvon en öppning som var stor nog för honom, men inte för lejonet. Han klättrade ut ur grottan och kisade när solljuset kom i hans ögon.
Han befann sig på toppen av en kulle. Borta i horisonten kunde han urskilja sin hemstad. Han började vandra ditåt, men plötsligt hörde han något han önskade att han inte hört, nämligen vargflockens skällande. Han började känna sig förtvivlad.
- I might be able to help you.
Knut Olvon vände sig om.
- Hu art thou?
- I'm the British raven. You may call me whatever you want.
- Korp.
- Very well.
- Haha.
- I see that you have serveral enemies. If you do me a favour, I would be glad to help you out.
- Yes please.
- I've been having trouble with two carnivorous apes lurking in the woods. Unfortunately, I can not speak their ancient language. If you help, me, I'll do whatever you want me to.
- Deel. Wha' shalt I do?
- Tell them to stop using the ravens' bones as toothpicks.
- Okelidokeli!
Knut Olvn vandrade in i skogen, och hittade efter en stund en hydda. Han kikade in, och såg det han hade förväntat sig; två apor med blod runt munnen.
- Hello? ropade han.
Han hörde ett svar i från den riktning han var på väg mot, och det påminde om ett morrande, fast inslag av ett skrik, vilket fick honom att vända och gå tillbaka. När han gått ett tag såg han ett lila sken, vilket bara kunde betyda en sak.
- I found you!
- Oh the noes! skrek Knut Olvon och rusade åt det håll han tidigare hade hört ljuden ifrån.
Efter några minuters jakt kunde Knut Olvon urskilja en enorm tass som såg ut att tillhöra ett kattdjur. Han tittade upp. Där stod ett lejon på 20 meter. Något som var udda för att vara ett lejon var att ögonen var röda och att benen var formade som en gräshoppas. Knut Olvon och Mewtwo stod stilla några sekunder.
- Eye think we should... escape... mumlade Knut Olvon.
- Good idea.
Varelsen ryckte till och slet tag i Mewtwos svans. Nästa sekund krossades hans ben mellan lejonets käkar. Knut Olvon gjorde det enda logiska.
Det var ganska mörkt i grottan, och lejonet hade svårt att hitta den lilla apan. Efter att ha sprungit en stund hittade Knut Olvon en öppning som var stor nog för honom, men inte för lejonet. Han klättrade ut ur grottan och kisade när solljuset kom i hans ögon.
Han befann sig på toppen av en kulle. Borta i horisonten kunde han urskilja sin hemstad. Han började vandra ditåt, men plötsligt hörde han något han önskade att han inte hört, nämligen vargflockens skällande. Han började känna sig förtvivlad.
- I might be able to help you.
Knut Olvon vände sig om.
- Hu art thou?
- I'm the British raven. You may call me whatever you want.
- Korp.
- Very well.
- Haha.
- I see that you have serveral enemies. If you do me a favour, I would be glad to help you out.
- Yes please.
- I've been having trouble with two carnivorous apes lurking in the woods. Unfortunately, I can not speak their ancient language. If you help, me, I'll do whatever you want me to.
- Deel. Wha' shalt I do?
- Tell them to stop using the ravens' bones as toothpicks.
- Okelidokeli!
Knut Olvn vandrade in i skogen, och hittade efter en stund en hydda. Han kikade in, och såg det han hade förväntat sig; två apor med blod runt munnen.
tisdag, juni 19, 2007
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)