Knut Olvon sprang och sprang. Varje gång han kom nära en brunn dök det upp ännu en tentakel. I varje korsning stötte han på Folk. Och efter sig hade han en vargflock. Läget såg illa ut.
Snart lyckades han nå Bosses Helicopters AB. Han sprang genast fram till Bosse och sjönk ner på knä.
- Eye need the helicopter! bad den stackars primaten.
- OK, how mooch are ye willin' to pae?
- ANYTHING!
Knut Olvon stack ner sina små händer i sina små fickor och ryckte upp tusentals dollar.Han slängde dem i ansiktet på Bosse.
- Ye knoow, oop there it's daarne dangerous, lad!
- I DON'T CARE! I'M DESPERATE!
Knut Olvon hoppade upp i en helikopter och flög iväg. Där uppe kunde han skymta vargflocken som letade efter honom. Men snart skulle han tyvärr få mer trubbel. Framför sig såg han nämligen en figur han tyckte han hade stt tidigare. Och plöstligt låg figuren avtuppad på golvet i helikoptern. Knut Olvon tittade närmare och såg att det var Mewtwo. Han funderade en stund på hur den varelsen kunde finnas i verkligheten innan Mewtwo vaknade och visade sina hemska, lila ögon.
- What the..? sade Mewtwo och ställde sig upp utan att använda en muskel.
- I'm sorry, sade Knut Olvon.
- Well, you've just got yourself a new enemy.
- Thou art the twenty-fourth one today.
- Yes, I know, stupid. You know I can read your mind.
- Um...
- Haha, I can taste your fear.
Knut Olvon brydde sig inte om detta utan gjorde det enda vettiga: Att greppa en fallskärm och slänga sig ut. På väg ner såg han hur Memtwo lugnt lyckades komma ifatt honom. Mewtwo föll lika fort som han själv gjorde, men han hade samma ställning som om han hade stått på marken.
- You're trying to escape? Foolish monkey!
Mewtwo lyfte sin högra hand och förde sina tre fingrar så långt ifrån varandra han kunde. Då sök det upp ett mörklila klot som växte sig större och större. När det var två decimeter i diameter skjöt han sina händer framåt så att klotet flög mot Knut Olvon i en fart som var för snabb för att uppfatta
Men Knut Olvon lyckades på något sätt undvika klotet och lutade sig framåt för att dyka ner mot marken. När han kom ner såg han att ett enormt hål befann sig mitt i skogen, likt en virvelström som lysckades dra ner träden, men som hade frusit till is.
Knut Olvon dinglade med sin fallskärm ner i hålet.
lördag, november 18, 2006
Sandor/Ida... igen...
Ida och Sandor var på bröllop. Sitt eget, alltså.
- Nu ska jag ge dig en present, Sääääääändooooooohr.
- Okej, IdIdIda.
Ida tog upp något ur fickan. Det var verkligen något. NÅGONTING. Men ärligt talat, det var en slangbella.
- Okej, sade antingen Sandor eller Ida.
- Jag vet inte riktigt, svarade jag.
Ida fick då en förfärlig sjukdom. Hon slungades tio meter framåt då hela hennes ansikte lutade åt sydväst.
- SANDOR! HJÄLP MIG! skrek Sandor, konstigt nog.
Sandor blev därefter stående där han... stod. Han hade halvslutna ögon och hans ögonbryn darrade intensivt medan han försökte bita sig i örat. Han stampade även foten i marken.
Men då kom far. Han hade krut. Sen gick han ut.
Idas hår skakade så att hon kände det ända in i tarmarna. Hon stönade och fick plöstligt fjärilsvingar.
- ERA JÄVLA IDIOTER! TITTA NU VAD NI HAR GJORT! skrek Ida intensivt medan hon intensivt skrek att folket var jävla idioter och uppmanade dem att titta här.
Sandor suckade och nös.
- Nu ska jag ge dig en present, Sääääääändooooooohr.
- Okej, IdIdIda.
Ida tog upp något ur fickan. Det var verkligen något. NÅGONTING. Men ärligt talat, det var en slangbella.
- Okej, sade antingen Sandor eller Ida.
- Jag vet inte riktigt, svarade jag.
Ida fick då en förfärlig sjukdom. Hon slungades tio meter framåt då hela hennes ansikte lutade åt sydväst.
- SANDOR! HJÄLP MIG! skrek Sandor, konstigt nog.
Sandor blev därefter stående där han... stod. Han hade halvslutna ögon och hans ögonbryn darrade intensivt medan han försökte bita sig i örat. Han stampade även foten i marken.
Men då kom far. Han hade krut. Sen gick han ut.
Idas hår skakade så att hon kände det ända in i tarmarna. Hon stönade och fick plöstligt fjärilsvingar.
- ERA JÄVLA IDIOTER! TITTA NU VAD NI HAR GJORT! skrek Ida intensivt medan hon intensivt skrek att folket var jävla idioter och uppmanade dem att titta här.
Sandor suckade och nös.
fredag, november 17, 2006
PAJ 4
Det hade gått några dagar sedan styrelsebyggnaden hade rasat ihop. Landet drevs numera ifrån ett stort tält fyllt med datorer. Jag hade åter igen fått min plats som övervakare. BitaDej hade ännu en gång valt att sitta i ett avlägset hörn. Snart dök styrelseledaren Grötberg själv upp bakom min rygg.
- Öh, herr Tax, vi... Vi har stött på ett problem. Kom med här.
Jag följde efter ut genom tältet. Jag bet ihop och räknade till tio när jag hörde hur kakorna började spexa runt så fort jag hade lämnat dem. Grötberg ledde mig till sina två närmaste medhjälpare.
- Det är så att vi har tagit emot ett brev. Det gäller en person som vill bli... statschef. Kolla själv.
Jag tog upp brevet och läste det.
Styrelsen. Jag säger inte "kära" för det skulle vara att säga något jag inte menar. Jag tycker ni har gått för långt med ert sätt att styra samhället. Ni ger inte folket minsta lilla frihet till att göra vad de vill, och jag har därmed bestämt mig för att bli president.
Jag har studerat lagboken, och läst att "alla förslag till ett nytt statsskick ska tas emot med vänlighet". Så om ni bränner det här pappret blandar jag in polisen och då kan ni räkna med en jävla massa jobbiga konflikter.
Jag kommer nästa fredag, så kan vi diskutera vidare angående detta.
Låg-aktningsfullt, Lingon-paj
Det var alltså brevet Lingon-paj hade gett mig. Och han hade enligt lagboken till och med rätt i att genomföra en folkomröstning om ett nytt statsskick.
- Han borde alltså vara här när som helst, ovh vi vet inte...
- Här är jag! ropade Lingon-paj med en självsäker stämma.
- Jaha, god eftermiddag, Lingon-paj... Ehm, ska vi inte ta och glömma den här konflikten? sade Grötberg, med en inte alltför självsäker stämma.
- Nej. Jag går och annonserar folkomröstningen nu.
Lingon-paj vände innan han hade kommit fram till oss.
- Ska jag gå och se vad han gör? frågade jag.
Grötberg nickade. Jag vände om och gick samma väg som Lingon-paj hade tagit. När jag kom in i innerstaden tittade jag runt ett hörn och fick se att Lingon-paj spikade upp lappar på väggarna. Lingon-paj vände sig om.
- Jaså, du följer efter mig?
- Eh, ja, jag fick order om att kolla vad du höll på med.
- Jävla kommunister.
Lingon-paj gick vidare för att sätta uppm fler lappar. Jag läste på en av dem.
Kära medborgare, jag meddelar härmed att en folkomröstning kommer inträffa den 5 maj, då ni bestämmer om vi ska ha ett land som styrs helt och hållet av en liten grupp pajer, eller om ni vill ha en riktig republik.
Ni bör alla infinna er vid styrelse-tälten senast klockan 18.00. Där väntas vidare instruktioner.
Vänliga hälsningar,
Lingon-paj.
- Tror du han lyckas? frågade en helt okänd person som stod bredvid mig.
- Öh, jag har faktiskt ingen aning.
- Jag tror han misslyckas totalt.
Några sekunders tystnad, då jag försökte att fästa blicken på pappret så gott det gick.
- Jag tror han behöver mer reklam, sade den okända.
- Och du är..?
- PajKaka, VD för Statens Reklambyrå AB.
- Öh, herr Tax, vi... Vi har stött på ett problem. Kom med här.
Jag följde efter ut genom tältet. Jag bet ihop och räknade till tio när jag hörde hur kakorna började spexa runt så fort jag hade lämnat dem. Grötberg ledde mig till sina två närmaste medhjälpare.
- Det är så att vi har tagit emot ett brev. Det gäller en person som vill bli... statschef. Kolla själv.
Jag tog upp brevet och läste det.
Styrelsen. Jag säger inte "kära" för det skulle vara att säga något jag inte menar. Jag tycker ni har gått för långt med ert sätt att styra samhället. Ni ger inte folket minsta lilla frihet till att göra vad de vill, och jag har därmed bestämt mig för att bli president.
Jag har studerat lagboken, och läst att "alla förslag till ett nytt statsskick ska tas emot med vänlighet". Så om ni bränner det här pappret blandar jag in polisen och då kan ni räkna med en jävla massa jobbiga konflikter.
Jag kommer nästa fredag, så kan vi diskutera vidare angående detta.
Låg-aktningsfullt, Lingon-paj
Det var alltså brevet Lingon-paj hade gett mig. Och han hade enligt lagboken till och med rätt i att genomföra en folkomröstning om ett nytt statsskick.
- Han borde alltså vara här när som helst, ovh vi vet inte...
- Här är jag! ropade Lingon-paj med en självsäker stämma.
- Jaha, god eftermiddag, Lingon-paj... Ehm, ska vi inte ta och glömma den här konflikten? sade Grötberg, med en inte alltför självsäker stämma.
- Nej. Jag går och annonserar folkomröstningen nu.
Lingon-paj vände innan han hade kommit fram till oss.
- Ska jag gå och se vad han gör? frågade jag.
Grötberg nickade. Jag vände om och gick samma väg som Lingon-paj hade tagit. När jag kom in i innerstaden tittade jag runt ett hörn och fick se att Lingon-paj spikade upp lappar på väggarna. Lingon-paj vände sig om.
- Jaså, du följer efter mig?
- Eh, ja, jag fick order om att kolla vad du höll på med.
- Jävla kommunister.
Lingon-paj gick vidare för att sätta uppm fler lappar. Jag läste på en av dem.
Kära medborgare, jag meddelar härmed att en folkomröstning kommer inträffa den 5 maj, då ni bestämmer om vi ska ha ett land som styrs helt och hållet av en liten grupp pajer, eller om ni vill ha en riktig republik.
Ni bör alla infinna er vid styrelse-tälten senast klockan 18.00. Där väntas vidare instruktioner.
Vänliga hälsningar,
Lingon-paj.
- Tror du han lyckas? frågade en helt okänd person som stod bredvid mig.
- Öh, jag har faktiskt ingen aning.
- Jag tror han misslyckas totalt.
Några sekunders tystnad, då jag försökte att fästa blicken på pappret så gott det gick.
- Jag tror han behöver mer reklam, sade den okända.
- Och du är..?
- PajKaka, VD för Statens Reklambyrå AB.
måndag, november 13, 2006
PAJ 3
Kvar i den sönderslagna styrelsebyggnaden stod jag och BitaDej. Det var helt tyst. Vi tittade på varandra och nickade.
- Lingon-paj! ropade vi och sprang ut.
- Vad vill ni nu då? sa Lingon-paj som konstigt nog hade satt sig på trappan utanför byggnaden igen.
- Skulle inte du vilja följa med oss ner till caféet?
Lingon-paj stirrade irritarande länge på mig, och svarade till sist ja.
På caféet beställde jag det enda som gick att beställa: Kaffe med smak av banan. Tre koppar. Jag var inte själv så förtjust i det, men BitaDej lyckades dricka upp hela koppen på en halv sekund.
- Hur... men vad fan... du är ju omäsnklig, sade Lingon-paj och sneglade på BitaDej.
- Heta drycker är nåt jag är van vid, sade BitaDej och beställde en till kopp.
Lingon-paj stirrade ner i sitt eget kaffe. Han hade inte ändrat en min sedan vi kom ut ur styrelsebyggnaden.
- Men BLÄ! Jag hatar banankaffe!
Lingon-paj tog upp koppen och slängde den i väggen. Alla i caféet blev tysta. De pajer som satt närmast den sönnderslagna koppen ställde sig hastigt upp och för att sätta sig vid ett annat bord.
- Nå, var det något ni ville fråga om? sade Lingon-paj och lutade sitt huvud mot ryggstödet av sin stol.
- Ja, hur i hela friden vågade du gå in i rummet när det fanns små, vassa saker på golvet?
- Jag skulle vilja fråga er två varför ni är så jävla fega. Det är jag som är naturlig! De där glasbitarna tänker inte hoppa upp och bita er! Har ni skor så är de ofarliga!
- Nej, de är vassa, och farliga, och, usch... sade BitaDej.
Lingon-paj suckade och gick bort till den krossade kaffekoppen. Där tog han lugnt upp en av bitarna och återvände till oss. Jag och BitaDej tryckte os så långt in mot väggen det bara gick.
- Titta här. Jag håller den här "farliga" porslinsskärvan i min hand. Titta, nu sätter jag den på huvudet. Vad roligt. Nu tar jag den till och med och rispar den lätt mot mitt finger. Men ingenting händer. Vet ni varför? JO, FÖR DET ÄR EN PORSLINSSKÄRVA!
Sen tog han porslinsskärvan och placerade den i min hand. Den var fasansfull, den var förskräcklig, den hemsk, den var... ofarlig.
- Snälla, ta bort den, sade BitaDej och blundade.
Jag kände försiktigt på porslinsbiten. Den var plöstligt hur ofarlig som helst. Jag lade märke till hur allt mer pajer började lämna caféet, och snart fanns bara jag, BitaDej, Lingon-paj och några kakor kvar. När jag tittade upp satt BitaDej också med en bit i handen.
- Såja, har ni insett att de inte är farliga? fågade Lingon-paj.
Jag och BitaDej nickade.
- Lingon-paj! ropade vi och sprang ut.
- Vad vill ni nu då? sa Lingon-paj som konstigt nog hade satt sig på trappan utanför byggnaden igen.
- Skulle inte du vilja följa med oss ner till caféet?
Lingon-paj stirrade irritarande länge på mig, och svarade till sist ja.
På caféet beställde jag det enda som gick att beställa: Kaffe med smak av banan. Tre koppar. Jag var inte själv så förtjust i det, men BitaDej lyckades dricka upp hela koppen på en halv sekund.
- Hur... men vad fan... du är ju omäsnklig, sade Lingon-paj och sneglade på BitaDej.
- Heta drycker är nåt jag är van vid, sade BitaDej och beställde en till kopp.
Lingon-paj stirrade ner i sitt eget kaffe. Han hade inte ändrat en min sedan vi kom ut ur styrelsebyggnaden.
- Men BLÄ! Jag hatar banankaffe!
Lingon-paj tog upp koppen och slängde den i väggen. Alla i caféet blev tysta. De pajer som satt närmast den sönnderslagna koppen ställde sig hastigt upp och för att sätta sig vid ett annat bord.
- Nå, var det något ni ville fråga om? sade Lingon-paj och lutade sitt huvud mot ryggstödet av sin stol.
- Ja, hur i hela friden vågade du gå in i rummet när det fanns små, vassa saker på golvet?
- Jag skulle vilja fråga er två varför ni är så jävla fega. Det är jag som är naturlig! De där glasbitarna tänker inte hoppa upp och bita er! Har ni skor så är de ofarliga!
- Nej, de är vassa, och farliga, och, usch... sade BitaDej.
Lingon-paj suckade och gick bort till den krossade kaffekoppen. Där tog han lugnt upp en av bitarna och återvände till oss. Jag och BitaDej tryckte os så långt in mot väggen det bara gick.
- Titta här. Jag håller den här "farliga" porslinsskärvan i min hand. Titta, nu sätter jag den på huvudet. Vad roligt. Nu tar jag den till och med och rispar den lätt mot mitt finger. Men ingenting händer. Vet ni varför? JO, FÖR DET ÄR EN PORSLINSSKÄRVA!
Sen tog han porslinsskärvan och placerade den i min hand. Den var fasansfull, den var förskräcklig, den hemsk, den var... ofarlig.
- Snälla, ta bort den, sade BitaDej och blundade.
Jag kände försiktigt på porslinsbiten. Den var plöstligt hur ofarlig som helst. Jag lade märke till hur allt mer pajer började lämna caféet, och snart fanns bara jag, BitaDej, Lingon-paj och några kakor kvar. När jag tittade upp satt BitaDej också med en bit i handen.
- Såja, har ni insett att de inte är farliga? fågade Lingon-paj.
Jag och BitaDej nickade.
fredag, november 10, 2006
Apan Knut Olvon, del 6
Knut Olvon hoppade undan när Folk vilt svingade sin Caruhl-Baschn. Han började springa åt andra hållet, men han kom snart på att där fanns en uppretad vargflock som sprang mot honom. Han såg att gatubrunn var öppen, och hoppade ner.
Han landade i en urtorkad kloak, som konstigt nog var väldigt ren. Han tittade ovanför sig och såg att någon stod lutad över brunnen. När han tittade närmare såg han att det var Folk som stod och glodde på honom med en bister min. Knut Olvon gillade inte situationen och vandrade vidare i klokaerna. Omgivningen ändrades inte. Klokaerna var lika rena och torra hur långt han än gick.
- HHUUUUUUURGLLLL!
Knut Olvon stannade till och tittade på varelsen som hade utlöst sitt miserabla gurglande. Där satt en grön, blob-liknande gegga som täppte till röret. Han såg illamående ut.
- Hu art thou?
- GUUUURGL!
- Eye will help thou.
Knut Olvon plockade fram sin husnyckel och försökte bända loss bloben.
- NOOOO!
- w00t?
- Iiiiiiif yooou release meeeeeee... sade bloben med en störande långsam ton.
Tystnad i tio sekunder.
- Youuuu will diiie, and I will throw up.
Knut Olvon struntade i detta och fortsatte bända loss den stönande saken. Detta var ett förfäligt misstag, då bloben täppte till ett rör som innehöll tio tusen liter avloppsvatten. Knut Olvon insåg att detta var sant då saken började spy illaluktande sörja, som höll på att fylla kloaken.
- Uh-oh, sade Knut Olvon och sprang till närmaste stege.
Han klättrade upp så fort han kunde, men oturligt nog stod varflocken och väntade vid rörets ände. Han flydde nerför stadens huvudgata, med vargarna några meter bakom sig. Ännu en gång räddade hans smidighet honom, då han hade lättare att tränga sig förbi alla människor som gick längs gatorna.
Vargarna hamnade allt längre ifrån honom medan han sprang. Men plöstligt stannade han på grund av att locket till en gatubrunn for upp i luften och landade några meter därifrån. Han tittade ner och hörde:
- Youuuuu've ruined it aaaaaaall...
Och så flög en grön, slemmig tentakel upp ur brunnen. Den viftade efter Knut Olvon, men nådde inte honom. Då slogs gatubrunnen närmast Knut Olvon upp och ännu en tentakel kom upp. Knut Olvon sprang vidare, och varje gång han passerade en gatubrunn hände samma sak igen. Detta saktade ner honom kraftigt, och han hörde hur vargflocken ännu en gång började komma ifatt honom.
Han landade i en urtorkad kloak, som konstigt nog var väldigt ren. Han tittade ovanför sig och såg att någon stod lutad över brunnen. När han tittade närmare såg han att det var Folk som stod och glodde på honom med en bister min. Knut Olvon gillade inte situationen och vandrade vidare i klokaerna. Omgivningen ändrades inte. Klokaerna var lika rena och torra hur långt han än gick.
- HHUUUUUUURGLLLL!
Knut Olvon stannade till och tittade på varelsen som hade utlöst sitt miserabla gurglande. Där satt en grön, blob-liknande gegga som täppte till röret. Han såg illamående ut.
- Hu art thou?
- GUUUURGL!
- Eye will help thou.
Knut Olvon plockade fram sin husnyckel och försökte bända loss bloben.
- NOOOO!
- w00t?
- Iiiiiiif yooou release meeeeeee... sade bloben med en störande långsam ton.
Tystnad i tio sekunder.
- Youuuu will diiie, and I will throw up.
Knut Olvon struntade i detta och fortsatte bända loss den stönande saken. Detta var ett förfäligt misstag, då bloben täppte till ett rör som innehöll tio tusen liter avloppsvatten. Knut Olvon insåg att detta var sant då saken började spy illaluktande sörja, som höll på att fylla kloaken.
- Uh-oh, sade Knut Olvon och sprang till närmaste stege.
Han klättrade upp så fort han kunde, men oturligt nog stod varflocken och väntade vid rörets ände. Han flydde nerför stadens huvudgata, med vargarna några meter bakom sig. Ännu en gång räddade hans smidighet honom, då han hade lättare att tränga sig förbi alla människor som gick längs gatorna.
Vargarna hamnade allt längre ifrån honom medan han sprang. Men plöstligt stannade han på grund av att locket till en gatubrunn for upp i luften och landade några meter därifrån. Han tittade ner och hörde:
- Youuuuu've ruined it aaaaaaall...
Och så flög en grön, slemmig tentakel upp ur brunnen. Den viftade efter Knut Olvon, men nådde inte honom. Då slogs gatubrunnen närmast Knut Olvon upp och ännu en tentakel kom upp. Knut Olvon sprang vidare, och varje gång han passerade en gatubrunn hände samma sak igen. Detta saktade ner honom kraftigt, och han hörde hur vargflocken ännu en gång började komma ifatt honom.
onsdag, november 08, 2006
Apan Knut Olvon, del 5
Knut Olvon tog ett långt steg över en av vargarna. Den vaknade.
- Why are you walking over the meadow of wolves?
- Because eye am fleeing fruhm thu mighty Folk. He is carrying a deadly Caruhl-Baschn.
- Well, I'm hungry. May I eat you?
- No, thou art evil if thou do.
- Okay...
Vargen lade sig ner och sov igen. Knut Olvon gick vidare. Snart lyckades han trampa på ännu en varg. Den här var mindre vänlig.
- Say good-bye to the world, little monkey, sade den och slog upp käftarna.
- NO! skrek Knut Olvon och tog sin hatt och satte den i gapet på vargen.
- HNGNNNNNNNNFN! fick vargen fram medan han försökte skaka bort hatten.
- Nau huu's laahfing?
Vergen spottade ut hatten i Knut Olvons aniskte. Han morrade. Och såg väldigt arg ut. Han hoppade fram och började jaga Knut Olvon. Det enda som gjorde att vargen inte kom ifatt Knut Olvon var att vargen hade betydligt svårare att hoppa över resten av de sovande vargarna. Men varje gång Knut Olvon hoppade över en varg vaknade den. Och till sist var han jagad av 19 ganska arga vargar samt en som var helt förbannad.
Han kom tillbaka in i stan, fortfarande med vargarna hack i häl. Och där stod Folk. Han var också väligt arg.
- Why are you walking over the meadow of wolves?
- Because eye am fleeing fruhm thu mighty Folk. He is carrying a deadly Caruhl-Baschn.
- Well, I'm hungry. May I eat you?
- No, thou art evil if thou do.
- Okay...
Vargen lade sig ner och sov igen. Knut Olvon gick vidare. Snart lyckades han trampa på ännu en varg. Den här var mindre vänlig.
- Say good-bye to the world, little monkey, sade den och slog upp käftarna.
- NO! skrek Knut Olvon och tog sin hatt och satte den i gapet på vargen.
- HNGNNNNNNNNFN! fick vargen fram medan han försökte skaka bort hatten.
- Nau huu's laahfing?
Vergen spottade ut hatten i Knut Olvons aniskte. Han morrade. Och såg väldigt arg ut. Han hoppade fram och började jaga Knut Olvon. Det enda som gjorde att vargen inte kom ifatt Knut Olvon var att vargen hade betydligt svårare att hoppa över resten av de sovande vargarna. Men varje gång Knut Olvon hoppade över en varg vaknade den. Och till sist var han jagad av 19 ganska arga vargar samt en som var helt förbannad.
Han kom tillbaka in i stan, fortfarande med vargarna hack i häl. Och där stod Folk. Han var också väligt arg.
tisdag, november 07, 2006
Paj 2
Jag kom in på mitt kontor på styelsen. En paj kom fram till mig och sade:
- Jag är Pajmat. Jag är din personliga medhjälpare.
- Mitt jobb är att hålla ordning här, behöver jag verkligen din hjälp?
- Jag kan ge dig lunch.
- Men gör det då.
Pajmat sprang iväg till cafeterian.
Jag ställde mig på utsiktsplatsen där det var meningen att jag skulle stå. Jag såg mig omkring och letade efter pajer som skulle vara extra jobbiga. Jag såg BitaDej, som satt i en enskild del av kontoret. Efter bara fem minuter såg jag en kaka som kastade en penna. Det var Blåbärskaka.
- DU DÄR! skrek jag.
- Va? svarade kakan.
- Du är avskedad.
- Va?
- Japp, den som inte följer reglerna blir avskedad direkt, styrelsens vikigaste regel.
Blåbärskakan kunde tydligen inte behärska sig. Han slog till datorn så att den föll i golvet, och landade på en annan kakas fot, som gjorde att kakan snubblade och slog huvudet i en stol som föll på lokalens skrangligaste skrivbord som gjorde att datorn som stod på den föll ner, oturligtvis på en bunt mycket spända elsladdar, vilket ledde till att femton andra datorer föll ner och små vassa bitar från datorerna spriddes på golvet.
Små vassa saker är något som pajer finner extremt farligt, vilket ledde till att alla pajer ställde sig upp och började springa omkring, med händerna för öronen. Flera av dem lämnade genast lokalen, medan andra var så panikslagna att de inte hittade utgången. När alla sprang samtidigt började hela byggnaden skaka. Efter några sekunder dök de upp en jättestor spricka i golvet. Detta gjorde att min utkikspost började rasa ihop. Jag fick syn på ett rör i taket som jag greppade tag i. Nu fanns det bara några enstaka kakor kvar i konoret, varav en som var Blåbärskaka själv. När utkiksplatsen rasde ihop förstördes så gott som allting i kontoret. Då sprang de sista ut. Sedan var det helt tyst.
Under mig såg jag massvis med glasbitar. Jag rös och höll kvar i röret som hängde fyra meter över golvet. Eftersom jag är en paj själv, var jag för skräckslagen för att kunna ta ett enda beslut. Jag hängde kvar i en minut och kände att jag började tappa taget. Jag klättrade mot väggen och ställde mig på en fönsterbräda. Att hoppa ner kunde jag inte, både för att jag fortfarande var fyra meter upp, och för att det fanns glasbitar där nere.
Jag tänkte öppna fönstret och klättra nerför brandstegen, men då såg jag att fönstret var krossat. Skarpa, vassa glaskanter. Jag kände mig svimfärdig. Jag såg genom den krossade glasrutan hur brandkår och ambulans anlände.
Då såg jag att de som klev ut ur fordonen alla var pajer. Det fanns inte en chans att de skulle våga gå in i rummet, när det fortfarande fanns glasskärvor där inne. Jag försökte gå så långt ifån det krossade fönstret så gott jag kunde, men eftersom att jag stod på fönsterbrädan flyttade jag mig bara någon centimeter. Jag bestämde mig för att jag skulle inte röra en fena föränn den trasiga rutan hade plockats bort.
Jag stod tyst i några minuter medan jag såg hur pajerna bråkade om vem som skulle gå in och rädda mig, tills jag hörde någon gny i andra sidan salen. Där satt BitaDej, omgiven av glasskärvor. Hennes blick var hela tiden riktad på den fullt fungerande datorskärmen framför sig.
- Hallå? ropade jag.
- Glasbitar... Glasbitar överallt... sade hon utan att vända blicken.
Jag tittade ut genom fönstret. Där såg jag att Lingon-paj stod vid ambulansen och pratade.
- Ska ni inte gå in? Det finns ju fortfarande folk därinne! sade han.
- Öh, njae, det finns ju glasbitar och sånt... svarade ambulansföraren.
- Men ni kan väl inte lämna dem därinne?
- Du, skicka ett brev till oss så klarar vi upp det om en vecka, nu ska jag bara åka hem och...
- Äh, jag går väl in då! sade Lingon-paj och vände på ryggen för att kliva in i den sönderslagna byggnaden.
Jag var förvirrad. Lingon-paj var en paj, och valde frivilligt att gå in och rädda oss. Han kom in i kontoret som nu var en stor sal med massa bråte på golvet.
- Hur många är här? frågade han.
- Jag och BitaDej, där borta i hörnet, svarade jag.
Glaset krossades under Lingon-pajs skor när han gick fram till BitaDej och rullade ut henne och hennes kontorsstol till entrén. Han gick till väggen där jag stod.
- Hur i helvete kom du upp där?
- Jag klättrade.
Lingon-paj ryckte på axlarna och gick till förrådet för att hämta en stege. Han bar fram den och ställde upp den, medan han såg smått irriterad ut. När jag kom ner till sista steget såg jag att jag var tvungen att gå över glasbitarna för att komma ut.
- Du, kan du.. öhm... glasbitarna...
Lingon-paj suckade och tog tag i stegen och släpade den hela vägen till entrén, medan jag stod på den. Där släppte han den så att jag föll och slog hakan i golvet. Lingon-paj stod och tittade på mig och BitaDej i några sekunder. Tystnad.
- Ett litet tack, kanske? sade Lingon-paj.
- Tack, sade jag och BitaDej samtidigt.
- Tack själv. Eller förresten, jag har inget att tacka för. Hejdå.
Lingon-paj gick ut.
- Jag är Pajmat. Jag är din personliga medhjälpare.
- Mitt jobb är att hålla ordning här, behöver jag verkligen din hjälp?
- Jag kan ge dig lunch.
- Men gör det då.
Pajmat sprang iväg till cafeterian.
Jag ställde mig på utsiktsplatsen där det var meningen att jag skulle stå. Jag såg mig omkring och letade efter pajer som skulle vara extra jobbiga. Jag såg BitaDej, som satt i en enskild del av kontoret. Efter bara fem minuter såg jag en kaka som kastade en penna. Det var Blåbärskaka.
- DU DÄR! skrek jag.
- Va? svarade kakan.
- Du är avskedad.
- Va?
- Japp, den som inte följer reglerna blir avskedad direkt, styrelsens vikigaste regel.
Blåbärskakan kunde tydligen inte behärska sig. Han slog till datorn så att den föll i golvet, och landade på en annan kakas fot, som gjorde att kakan snubblade och slog huvudet i en stol som föll på lokalens skrangligaste skrivbord som gjorde att datorn som stod på den föll ner, oturligtvis på en bunt mycket spända elsladdar, vilket ledde till att femton andra datorer föll ner och små vassa bitar från datorerna spriddes på golvet.
Små vassa saker är något som pajer finner extremt farligt, vilket ledde till att alla pajer ställde sig upp och började springa omkring, med händerna för öronen. Flera av dem lämnade genast lokalen, medan andra var så panikslagna att de inte hittade utgången. När alla sprang samtidigt började hela byggnaden skaka. Efter några sekunder dök de upp en jättestor spricka i golvet. Detta gjorde att min utkikspost började rasa ihop. Jag fick syn på ett rör i taket som jag greppade tag i. Nu fanns det bara några enstaka kakor kvar i konoret, varav en som var Blåbärskaka själv. När utkiksplatsen rasde ihop förstördes så gott som allting i kontoret. Då sprang de sista ut. Sedan var det helt tyst.
Under mig såg jag massvis med glasbitar. Jag rös och höll kvar i röret som hängde fyra meter över golvet. Eftersom jag är en paj själv, var jag för skräckslagen för att kunna ta ett enda beslut. Jag hängde kvar i en minut och kände att jag började tappa taget. Jag klättrade mot väggen och ställde mig på en fönsterbräda. Att hoppa ner kunde jag inte, både för att jag fortfarande var fyra meter upp, och för att det fanns glasbitar där nere.
Jag tänkte öppna fönstret och klättra nerför brandstegen, men då såg jag att fönstret var krossat. Skarpa, vassa glaskanter. Jag kände mig svimfärdig. Jag såg genom den krossade glasrutan hur brandkår och ambulans anlände.
Då såg jag att de som klev ut ur fordonen alla var pajer. Det fanns inte en chans att de skulle våga gå in i rummet, när det fortfarande fanns glasskärvor där inne. Jag försökte gå så långt ifån det krossade fönstret så gott jag kunde, men eftersom att jag stod på fönsterbrädan flyttade jag mig bara någon centimeter. Jag bestämde mig för att jag skulle inte röra en fena föränn den trasiga rutan hade plockats bort.
Jag stod tyst i några minuter medan jag såg hur pajerna bråkade om vem som skulle gå in och rädda mig, tills jag hörde någon gny i andra sidan salen. Där satt BitaDej, omgiven av glasskärvor. Hennes blick var hela tiden riktad på den fullt fungerande datorskärmen framför sig.
- Hallå? ropade jag.
- Glasbitar... Glasbitar överallt... sade hon utan att vända blicken.
Jag tittade ut genom fönstret. Där såg jag att Lingon-paj stod vid ambulansen och pratade.
- Ska ni inte gå in? Det finns ju fortfarande folk därinne! sade han.
- Öh, njae, det finns ju glasbitar och sånt... svarade ambulansföraren.
- Men ni kan väl inte lämna dem därinne?
- Du, skicka ett brev till oss så klarar vi upp det om en vecka, nu ska jag bara åka hem och...
- Äh, jag går väl in då! sade Lingon-paj och vände på ryggen för att kliva in i den sönderslagna byggnaden.
Jag var förvirrad. Lingon-paj var en paj, och valde frivilligt att gå in och rädda oss. Han kom in i kontoret som nu var en stor sal med massa bråte på golvet.
- Hur många är här? frågade han.
- Jag och BitaDej, där borta i hörnet, svarade jag.
Glaset krossades under Lingon-pajs skor när han gick fram till BitaDej och rullade ut henne och hennes kontorsstol till entrén. Han gick till väggen där jag stod.
- Hur i helvete kom du upp där?
- Jag klättrade.
Lingon-paj ryckte på axlarna och gick till förrådet för att hämta en stege. Han bar fram den och ställde upp den, medan han såg smått irriterad ut. När jag kom ner till sista steget såg jag att jag var tvungen att gå över glasbitarna för att komma ut.
- Du, kan du.. öhm... glasbitarna...
Lingon-paj suckade och tog tag i stegen och släpade den hela vägen till entrén, medan jag stod på den. Där släppte han den så att jag föll och slog hakan i golvet. Lingon-paj stod och tittade på mig och BitaDej i några sekunder. Tystnad.
- Ett litet tack, kanske? sade Lingon-paj.
- Tack, sade jag och BitaDej samtidigt.
- Tack själv. Eller förresten, jag har inget att tacka för. Hejdå.
Lingon-paj gick ut.
måndag, november 06, 2006
Fakta
-The following post makes less sense than any other post on this blog-
Fakta:
AAH är universums förebild.
Jag flippade ut idag.
Mina skor är kladdiga.
Jag vill inte till Frankrike.
God damn mad dog!
^^
Fakta:
AAH är universums förebild.
Jag flippade ut idag.
Mina skor är kladdiga.
Jag vill inte till Frankrike.
God damn mad dog!
^^
lördag, november 04, 2006
torsdag, november 02, 2006
Erik pratar andra språk
Finska: Kolomika häppina äppina jokksjokk pojjanojja ökketik.
Danska: Jäe äöur douuuugie dvuöööö kräschoi nöööh.
Franska: Muzziawusoouuuh. Auziiahzåååååååång. Achtåntååååååång. Schötuöööööööööööh.
Tyska: MEIN WIENERKÖRF! UNT BRATWURST! SCHNELL!
Spanska: Porquenotienesloscaballosdesuecaytresañosanianadoelladohijolitenocresañado-
yporquenphasdecidahihjotojviajaridodeunacarvananegraydeltresunosmetosminutesbajo.
Kinesiska: Jaoaniaon jeain då jenioaoeoi.
Danska: Jäe äöur douuuugie dvuöööö kräschoi nöööh.
Franska: Muzziawusoouuuh. Auziiahzåååååååång. Achtåntååååååång. Schötuöööööööööööh.
Tyska: MEIN WIENERKÖRF! UNT BRATWURST! SCHNELL!
Spanska: Porquenotienesloscaballosdesuecaytresañosanianadoelladohijolitenocresañado-
yporquenphasdecidahihjotojviajaridodeunacarvananegraydeltresunosmetosminutesbajo.
Kinesiska: Jaoaniaon jeain då jenioaoeoi.
onsdag, november 01, 2006
Apan Knut Olvon, del 4
Folk stod med sin Caruhl-Baschn i högsta hugg. Han hånlog
- Thou art doomed.
- BUTTERFLY ATTACK! skrek Knut Olvon och pekade på Folk.
En fjäril med metallvingar kom flygande i en rasande fart, rakt mot Folk. Folk svingade sin Caruhl-Baschn men missade. Metallfjärilen satte sig i Folks panna och började bita honom.
- Oooooh, this infernal pain! Will it ever stop? vrålade Folk och försökte plocka bort fjärilen.
- Ye hands art too sure-t, sade Knut Olvon och gjorde en HAIAAAH-spark mot Folks ben.
- OOOH, ETERNAL SUFFERING! WHY IS THIS MISHAP OCCOURING TO ME? WHY? WHY?
Knut Olvon flydde från Folks klagotjut och hoppade över ett stängsel. På andra sidan landade han på en varg. En arg varg.
- You know, we are all going to die. Someday. You as well, sade vargen.
- Eye nou.
- Well, you better be careful out there, or you'll step on one of my friends. If you do so, you'll probably be deceased in a couple of seconds, so watch out, buddy, sade vargen och vinkade med sin framtass åt Knut Olvon.
- Thank thou.
Knut Olvon vände sig om för att se en makalös syn. Framför honom låg tusentals vargar och sov. Knut Olvon skulle nu gå förbi dem utan att nudda en enda.
- Thou art doomed.
- BUTTERFLY ATTACK! skrek Knut Olvon och pekade på Folk.
En fjäril med metallvingar kom flygande i en rasande fart, rakt mot Folk. Folk svingade sin Caruhl-Baschn men missade. Metallfjärilen satte sig i Folks panna och började bita honom.
- Oooooh, this infernal pain! Will it ever stop? vrålade Folk och försökte plocka bort fjärilen.
- Ye hands art too sure-t, sade Knut Olvon och gjorde en HAIAAAH-spark mot Folks ben.
- OOOH, ETERNAL SUFFERING! WHY IS THIS MISHAP OCCOURING TO ME? WHY? WHY?
Knut Olvon flydde från Folks klagotjut och hoppade över ett stängsel. På andra sidan landade han på en varg. En arg varg.
- You know, we are all going to die. Someday. You as well, sade vargen.
- Eye nou.
- Well, you better be careful out there, or you'll step on one of my friends. If you do so, you'll probably be deceased in a couple of seconds, so watch out, buddy, sade vargen och vinkade med sin framtass åt Knut Olvon.
- Thank thou.
Knut Olvon vände sig om för att se en makalös syn. Framför honom låg tusentals vargar och sov. Knut Olvon skulle nu gå förbi dem utan att nudda en enda.
tisdag, oktober 31, 2006
Citat
Ibland säger jag saker. Se och lär:
Shooflee! (Hej!)
*nånting* som hellre ville vara lopphäst! (Används när som helst)
Halo. (Hej.)
Mustach-Voff. (Svar på vilken fråga som helst)
M-m. (Ja.)
Uuuuuuuuuuuehhhhuuuuuuuuuuh. (Gnäll.)
Fü på daj! Fü! (Fy på dig! Fy!)
Mmm... sacrelicious... (När jag äter något gott)
They taste like... BURNING! (När jag äter något starkt)
Laawl. (Skratt.)
Råffel. (Skratt.)
Yippiyo, flip da flo, from da fettismeal of da minifeel, yeah. (Parodi på rap.)
YAAAAY! (Glad.)
Gaah. (Uttalas gaasch, men med tungan utanför munnen. Har vilken betydelse som helst.)
Mihihihi. (Skratt.)
Shooflee! (Hej!)
*nånting* som hellre ville vara lopphäst! (Används när som helst)
Halo. (Hej.)
Mustach-Voff. (Svar på vilken fråga som helst)
M-m. (Ja.)
Uuuuuuuuuuuehhhhuuuuuuuuuuh. (Gnäll.)
Fü på daj! Fü! (Fy på dig! Fy!)
Mmm... sacrelicious... (När jag äter något gott)
They taste like... BURNING! (När jag äter något starkt)
Laawl. (Skratt.)
Råffel. (Skratt.)
Yippiyo, flip da flo, from da fettismeal of da minifeel, yeah. (Parodi på rap.)
YAAAAY! (Glad.)
Gaah. (Uttalas gaasch, men med tungan utanför munnen. Har vilken betydelse som helst.)
Mihihihi. (Skratt.)
måndag, oktober 30, 2006
Paj
Jag gick över torget i Pajstaden. Jag hade just fått ett nytt jobb som sekreterare i styrelsen. Styrelsen bestod av de starkaste pajerna, och samhället var stabilt men trist. Vårt lilla land hade en skog, en stor åker och en huvdstad, och landet omringades av en stor mur. Vi fick inte gå till andra sidan muren.
När jag kom till jobbet såg jag en mycket omtalad person sitta på trappan. Det var Lingon-paj. Han satt och tittade ner i marken, med ett ansiktsuttryck som inte betydde någonting.
- Är du Lingon-paj? frågade jag.
- Japp.
Lingon-paj vände inte upp blicken. Hans humör sades vara dåligt ganska ofta. Hela hans släkte hade mördats år 1991, precis efter att han hade fötts. Han hade sedan dess varit väldigt ensam, vilet troligen var en anledning till sitt uppförande.
- Varför sitter du här?
- Jag letar jobb.
Lingon-pajs blick var fortfarande riktad mot asfalten.
- Här i styrelsen?
- Nej. Eller jo.
Lingon-paj vände plöstligt sitt huvud mot en förbipasserande. Det var en paj-flicka med rött hår. Plöstligt stannade hon.
- Vad är det för dag idag? frågade Lingon-paj.
- Öh, torsdag, svarade jag.
Lingon-paj ställde sig upp och backade några steg.
Flickan vände sig om. Hennes ögon blev plöstligt ovanligt mörka, och det hördes ett ljud som lät som en blandning mellan ett skrik och en gaffel som skrapas mot en tallrik. Då föll en lykstolpe fyra meter bort ihop. Den rödhåriga stod still, fast nu hade hon på något konsigt sätt förflyttats till lyktstopen som låg på marken.
- Åh, jag ber så hemskt mycket om ursäkt, jag ville inte... nej, förlåt, sade hon och började gå vidare.
Jag tittade på Lingon-paj. Han satte sig på trappan igen.
- Det där var BitaDej. Det är torsdag. Då händer det att hon gör så där.
- Okej, sa jag.
Det var tyst i några sekuner. Plöstligt tog Lingon-paj fram ett kuvert ur fickan.
- Kan du ge det här till styrelsen? sade han och räckte mig brevet.
- Öh, visst, svarade jag.
Lingon-paj satte sig i den ställning jag hade hittat honom i. Jag gick in genom dörren och såg vad det stod på kuvertet.
PRESIDENTANSÖKAN
När jag kom till jobbet såg jag en mycket omtalad person sitta på trappan. Det var Lingon-paj. Han satt och tittade ner i marken, med ett ansiktsuttryck som inte betydde någonting.
- Är du Lingon-paj? frågade jag.
- Japp.
Lingon-paj vände inte upp blicken. Hans humör sades vara dåligt ganska ofta. Hela hans släkte hade mördats år 1991, precis efter att han hade fötts. Han hade sedan dess varit väldigt ensam, vilet troligen var en anledning till sitt uppförande.
- Varför sitter du här?
- Jag letar jobb.
Lingon-pajs blick var fortfarande riktad mot asfalten.
- Här i styrelsen?
- Nej. Eller jo.
Lingon-paj vände plöstligt sitt huvud mot en förbipasserande. Det var en paj-flicka med rött hår. Plöstligt stannade hon.
- Vad är det för dag idag? frågade Lingon-paj.
- Öh, torsdag, svarade jag.
Lingon-paj ställde sig upp och backade några steg.
Flickan vände sig om. Hennes ögon blev plöstligt ovanligt mörka, och det hördes ett ljud som lät som en blandning mellan ett skrik och en gaffel som skrapas mot en tallrik. Då föll en lykstolpe fyra meter bort ihop. Den rödhåriga stod still, fast nu hade hon på något konsigt sätt förflyttats till lyktstopen som låg på marken.
- Åh, jag ber så hemskt mycket om ursäkt, jag ville inte... nej, förlåt, sade hon och började gå vidare.
Jag tittade på Lingon-paj. Han satte sig på trappan igen.
- Det där var BitaDej. Det är torsdag. Då händer det att hon gör så där.
- Okej, sa jag.
Det var tyst i några sekuner. Plöstligt tog Lingon-paj fram ett kuvert ur fickan.
- Kan du ge det här till styrelsen? sade han och räckte mig brevet.
- Öh, visst, svarade jag.
Lingon-paj satte sig i den ställning jag hade hittat honom i. Jag gick in genom dörren och såg vad det stod på kuvertet.
PRESIDENTANSÖKAN
söndag, oktober 29, 2006
Apan Knut Olvon, del 3
Knut Olvon hade gömt sig i en gränd. Han ställde sig upp. Han visste att Folk snart skulle komma ifatt honom. Han såg sig om. Då såg han till sin lycka Senapsförsäljaren.
- BUY FINE MUSTARD! CRUSTY MUSTARD WITH TASTE OF SAUSAGE! BUUUUY FINE MUSTARD!
- Ay! Ay! ropade Knut Olvon. Senapsförsäljaren vände sig om.
- What want thou?
- I want thou to teach me karate.
- Ok.
Senapsförsäljaren undervisade Knut Olvon i karate i en minut. Sen gick han ut.
Knut Olvon stod ensam kvar. Han hörde Folks steg som närmade sig. Han hörde Folks Caruhl-Baschn som var helt vindstilla. Folks steg var jämna och tunga. Folk teg jämt om sin jämna tunga.
- If thou come any closer, kick I my foot in your nose, ropade Knut Olvon. Det hördes på hans röst att han var rädd. Folk skrattade.
- I do not think so, svarade Folk.
Folk flinade och plockade fram något som satt fast på hans rygg. Det var hans Caruhl-Baschn. Folk gick långsamt fram till Knut Olvon medan han släpade sin Caruhl-Baschn i asfalten. Det var ett fasansfullt ljud.
- I-I-I'm not afraid for thou, sade Knut Olvon och höjde sina nävar.
Folk höjde sin Caruhl-Baschn.
- BUY FINE MUSTARD! CRUSTY MUSTARD WITH TASTE OF SAUSAGE! BUUUUY FINE MUSTARD!
- Ay! Ay! ropade Knut Olvon. Senapsförsäljaren vände sig om.
- What want thou?
- I want thou to teach me karate.
- Ok.
Senapsförsäljaren undervisade Knut Olvon i karate i en minut. Sen gick han ut.
Knut Olvon stod ensam kvar. Han hörde Folks steg som närmade sig. Han hörde Folks Caruhl-Baschn som var helt vindstilla. Folks steg var jämna och tunga. Folk teg jämt om sin jämna tunga.
- If thou come any closer, kick I my foot in your nose, ropade Knut Olvon. Det hördes på hans röst att han var rädd. Folk skrattade.
- I do not think so, svarade Folk.
Folk flinade och plockade fram något som satt fast på hans rygg. Det var hans Caruhl-Baschn. Folk gick långsamt fram till Knut Olvon medan han släpade sin Caruhl-Baschn i asfalten. Det var ett fasansfullt ljud.
- I-I-I'm not afraid for thou, sade Knut Olvon och höjde sina nävar.
Folk höjde sin Caruhl-Baschn.
lördag, oktober 28, 2006
SUPERHJÄLTARNA 2
Smelly, mannen som föddes med en speciell dödlig kroppsvätska som kommer ut ur armhålorna.
Urken, Smellys ärkefiende. Urkens enda förmåga är att få grön hy och släppa brakare som kan utplåna alla människor på hundra kilometers radie. Även om han är Smellys största hat, har de aldrig mötts. En strid mellan dessa stinkande varelser skulle troligen leda till att människan utrotades.
Klagande Gertrud, konservatist-tanten som klagar på allt och alla. Få har hjärta att skada en obeväpnad gammal gumma, så till sist ger fienden upp. Vanligtvis.
Bony Tony, skelettet som kan skrämma fienden. Om någon rör honom faller han ihop till en hög benknotor.
DOCTOR DEATH, superskurken som har två dödskanoner på sina armar. Hans största svaghet är att han inte har några händer. Försöker ta över världen vardagar mellan 14 och 16.
tisdag, oktober 24, 2006
Sandor/Ida 3
Sandor satt och åt sandlådan. Då kom Ida. Med en skida.
- Nu ska du få lida! skrek Ida och slungade sin skida mot Sandlådsätande Sandor.
Sandor fick skidan i ögat och skrek till. Han kunde inte hålla tillbaka tårarna längre. Han började böla, samtidigt som han intensivt viftade på huvudet och darrade med kinderna.
- Du ska alltid vara så skabbig! skrek Ida och vrålade "Du ska alltid vara så skabbig!".
- Ja, men jag använder SkabboLös® för att bli av med mina problem!
Sandor och Ida satt i Sandlådan en minut och smorde in sig med SkabboLös® för att bli av med sina problem. Sedan kom Far. Far var sjuk. Sen gick han ut.
Ida ställde sig då upp och slog sönder ett träd innan hon lyft på rumpan. Sandor fortsatte äta sandlådan.
- Nu ska du få lida! skrek Ida och slungade sin skida mot Sandlådsätande Sandor.
Sandor fick skidan i ögat och skrek till. Han kunde inte hålla tillbaka tårarna längre. Han började böla, samtidigt som han intensivt viftade på huvudet och darrade med kinderna.
- Du ska alltid vara så skabbig! skrek Ida och vrålade "Du ska alltid vara så skabbig!".
- Ja, men jag använder SkabboLös® för att bli av med mina problem!
Sandor och Ida satt i Sandlådan en minut och smorde in sig med SkabboLös® för att bli av med sina problem. Sedan kom Far. Far var sjuk. Sen gick han ut.
Ida ställde sig då upp och slog sönder ett träd innan hon lyft på rumpan. Sandor fortsatte äta sandlådan.
onsdag, oktober 18, 2006
Apan Knut Olvon, del 2
Knut Olvon satt i en liten fågelbur. Fågelburen tillhörde Folk.
- I will cut you with my giant Caruhl-Baschn.
- Oh noes! svarade Knut Olvon.
Folk bar in buren med Knut Olvon i köket, och vände sig om och letade i utdragslådorna efter en jätte-Caruhl-Baschn. Knut Olvon fick en idé.
- I will youse my Super-Friction to escape, sade Knut Olvon och gnuggade sina händer längs gallren. Snart började buren brinna.
- W00t? Are ju juice-ing your super-frickschn to escape my hellhole of doom?
- Mm.
- Now you die.
-Oh-oooooooh, sade Knut Olvon och hoppade undan när Folk vilt högg efter honom med sin Caruhl-Baschn.
- Alpaha-Tauth shalt not escape!
- Mai neim ees Knout Auhlvun.
- Oh. Sorry.
Efter en timme lyckades Knut Olvon fly från Folk. Han satte sig på marken och flåsade. han hade ap-sprungit ap-fortare än han ap-någonsin hade ap-gjort.
- I will cut you with my giant Caruhl-Baschn.
- Oh noes! svarade Knut Olvon.
Folk bar in buren med Knut Olvon i köket, och vände sig om och letade i utdragslådorna efter en jätte-Caruhl-Baschn. Knut Olvon fick en idé.
- I will youse my Super-Friction to escape, sade Knut Olvon och gnuggade sina händer längs gallren. Snart började buren brinna.
- W00t? Are ju juice-ing your super-frickschn to escape my hellhole of doom?
- Mm.
- Now you die.
-Oh-oooooooh, sade Knut Olvon och hoppade undan när Folk vilt högg efter honom med sin Caruhl-Baschn.
- Alpaha-Tauth shalt not escape!
- Mai neim ees Knout Auhlvun.
- Oh. Sorry.
Efter en timme lyckades Knut Olvon fly från Folk. Han satte sig på marken och flåsade. han hade ap-sprungit ap-fortare än han ap-någonsin hade ap-gjort.
lördag, oktober 14, 2006
Fredagen den 13 oktober
Jag vaknar klockan 4 på morgonen av att min säng brakar ihop, och går ut i köket för att äta frukost. Eftersom att köket under natten har fyllts med råttor, är allting oätligt. Jag cyklar iväg till affären för att köpa mat. När jag väl kommer dit så kommer jag på att de inte öppnar förrän klockan 8. Jag bestämmer mig för att åka hem, men då har jag fått punktering. Jag cyklar så gott det går, fast snart upptäcker jag att cykelslangen har ramlat ur däcket. Jag försöker så gott det går fixa det, och detta leder til att mina händer blir svarta. Och så börjar min tumme blöda.
Jag leder min psykel hemåt. Då lossnar cykelslangen helt och jag är tvungen att leda cykeln 1,5 kilometer medan jag håller i den intrasslade cykelslangen. När jag kommer hem med cykeljä***n slänger jag den i trädgården och utbister: "SATANS CYKEL!" då kommer pappa ut och säger "Hvadan bannar du cykeln?" och jag svarar att den var ond på mig. Jag går in och hjälper pappa med att jaga ut råttorna. En av dem väger fem kilo och har rabies. Den jagar ut oss.
Klockan är 6. Jag sitter och biter på naglarna i min eviga hunger. Mmmm... naglar... Jag sätter mig vid datorn för att gång på gång trycka på "Random Article" på Wikipedia. När jag sätter igång Firefox säger datorn "Jag är trött på dig. Nu raderar jag hårddsiken". Sen exploderar datorn och jag flyger i väggen. Jag bestämmer mig för att åka direkt till skolan.
Jag tar med en femkrona så att jag kan köpa frukost på skolan. När jag kommer in i matsalen så hittar jag bössan där man lägger pengar. Där står det: Frukost 5,50 kr. Jag går ut och letar på marken efter en femtioöring. Efter en timme har jag hittat en enkrona och går in igen. Där finns det nu en lapp där det står: Frukost 5,50 kr. Endast jämna pengar. Jag går och letar efter en femtioöring på skolgården. Till min lycka hittar jag en femtioöring direkt. Jag går in igen. Där står det: Frukost 1 euro. Jag står där med vidöppna ögon i tio minuter. Då ser jag att lektionen börjar om 30 sekunder.
Jag skyndar mig till mattelektionen. Jag ligger fyra kapitel före alla andra, men jag har glömt göra det första talet i boken. Detta ser Fjäsk-Olaf. Fjäsk-Olaf ropar:
"Mr. Grim, Erik har inte gjort det första talet i boken! Borde inte han få en varning nu?"
"KLART HAN SKA FÅ! ERIK! OM DU GÖR DETTA IGEN BLIR DU RELEGERAD! GÖR DET DÄR TALET NU SÅ ATT DU KANSKE SLIPPER DET!" skriker Mr. Grim.
Jag gör tal nr 1: "Skriv fjorton med siffror (Ledtråd: Svaret är 14)"
Efter skoldagen är det dags att ta sig hem. Mitt busskort blir uppätet av busskortsautomaten, och jag blir tvungen att gå hem. Inte så hemskt, när man går den fem kilometer långa färden genom skogen har man tid att tänka på mycket.
Efter tre timmar kommer jag hem. Vargar har rivit sönder mina kläder och jag har sår från rosenbuskar över hela kroppen. Femkilosråttan jagar min familj genom huset. Jag tar fram en spade och springer i fatt råttan. Råttan hoppar in genom ett nytt, skumt hål genom vägen och man hör skrafs som går från väggen, till golvet, till vägen på andra sidan och upp i taket. Sen rasar hela taket ner. Jag och min familj spenderar hela kvällen med att leta upp råttan. Den kryper inuti väggarna och dyker upp där vi inte vill att den ska dyka upp.
Vi ringer Råttbekämparna AB. De kommer dit med tuber fyllda med grönt mojs på ryggarna. De hittar råttan och sprutar ner den med sitt gröna mojs. Råttans ögon blir röda. Snart blir den fem gånger så stor och får en raseriutbrott och hoppar omkring och slår sönder allt den ser. Råttbekämparna sticker.
Och eftersom att huset har ockuperats av en muterad råtta så får hela familjen sova på jättestudsmattan. Klockan 23.59 brakar jättestudsmattan ihop.
Jag leder min psykel hemåt. Då lossnar cykelslangen helt och jag är tvungen att leda cykeln 1,5 kilometer medan jag håller i den intrasslade cykelslangen. När jag kommer hem med cykeljä***n slänger jag den i trädgården och utbister: "SATANS CYKEL!" då kommer pappa ut och säger "Hvadan bannar du cykeln?" och jag svarar att den var ond på mig. Jag går in och hjälper pappa med att jaga ut råttorna. En av dem väger fem kilo och har rabies. Den jagar ut oss.
Klockan är 6. Jag sitter och biter på naglarna i min eviga hunger. Mmmm... naglar... Jag sätter mig vid datorn för att gång på gång trycka på "Random Article" på Wikipedia. När jag sätter igång Firefox säger datorn "Jag är trött på dig. Nu raderar jag hårddsiken". Sen exploderar datorn och jag flyger i väggen. Jag bestämmer mig för att åka direkt till skolan.
Jag tar med en femkrona så att jag kan köpa frukost på skolan. När jag kommer in i matsalen så hittar jag bössan där man lägger pengar. Där står det: Frukost 5,50 kr. Jag går ut och letar på marken efter en femtioöring. Efter en timme har jag hittat en enkrona och går in igen. Där finns det nu en lapp där det står: Frukost 5,50 kr. Endast jämna pengar. Jag går och letar efter en femtioöring på skolgården. Till min lycka hittar jag en femtioöring direkt. Jag går in igen. Där står det: Frukost 1 euro. Jag står där med vidöppna ögon i tio minuter. Då ser jag att lektionen börjar om 30 sekunder.
Jag skyndar mig till mattelektionen. Jag ligger fyra kapitel före alla andra, men jag har glömt göra det första talet i boken. Detta ser Fjäsk-Olaf. Fjäsk-Olaf ropar:
"Mr. Grim, Erik har inte gjort det första talet i boken! Borde inte han få en varning nu?"
"KLART HAN SKA FÅ! ERIK! OM DU GÖR DETTA IGEN BLIR DU RELEGERAD! GÖR DET DÄR TALET NU SÅ ATT DU KANSKE SLIPPER DET!" skriker Mr. Grim.
Jag gör tal nr 1: "Skriv fjorton med siffror (Ledtråd: Svaret är 14)"
Efter skoldagen är det dags att ta sig hem. Mitt busskort blir uppätet av busskortsautomaten, och jag blir tvungen att gå hem. Inte så hemskt, när man går den fem kilometer långa färden genom skogen har man tid att tänka på mycket.
Efter tre timmar kommer jag hem. Vargar har rivit sönder mina kläder och jag har sår från rosenbuskar över hela kroppen. Femkilosråttan jagar min familj genom huset. Jag tar fram en spade och springer i fatt råttan. Råttan hoppar in genom ett nytt, skumt hål genom vägen och man hör skrafs som går från väggen, till golvet, till vägen på andra sidan och upp i taket. Sen rasar hela taket ner. Jag och min familj spenderar hela kvällen med att leta upp råttan. Den kryper inuti väggarna och dyker upp där vi inte vill att den ska dyka upp.
Vi ringer Råttbekämparna AB. De kommer dit med tuber fyllda med grönt mojs på ryggarna. De hittar råttan och sprutar ner den med sitt gröna mojs. Råttans ögon blir röda. Snart blir den fem gånger så stor och får en raseriutbrott och hoppar omkring och slår sönder allt den ser. Råttbekämparna sticker.
Och eftersom att huset har ockuperats av en muterad råtta så får hela familjen sova på jättestudsmattan. Klockan 23.59 brakar jättestudsmattan ihop.
onsdag, oktober 11, 2006
tisdag, oktober 10, 2006
Törst
Törst. Ett stort problem i världen.
Men jag har hittat en huskur som garanterat funkar:
Häll upp et glas vatten. Ta fram ett sugrör. Klipp sugröret på hälften. Lägg sugröret i botten av glaset. Ta en sked och rör om. Ta upp sugröret och släng det. Ställ dig nu på händer och drick en klunk vatten. Rör om i glaset ännu en gång. Ställ dig på dina fötter igen. Drick en klunk till. Rör om. Drick nu hela glaset.
Du bör vid det här laget vara otörstig. Är du inte det så gör om hela processen en gång till.
Men jag har hittat en huskur som garanterat funkar:
Häll upp et glas vatten. Ta fram ett sugrör. Klipp sugröret på hälften. Lägg sugröret i botten av glaset. Ta en sked och rör om. Ta upp sugröret och släng det. Ställ dig nu på händer och drick en klunk vatten. Rör om i glaset ännu en gång. Ställ dig på dina fötter igen. Drick en klunk till. Rör om. Drick nu hela glaset.
Du bör vid det här laget vara otörstig. Är du inte det så gör om hela processen en gång till.
söndag, oktober 08, 2006
Superhjältarna
BEVERN, den lilla pojken som föddes med bäverns krafter. Hans förmågor är att fälla träd över sina fiender och stoppa floder genom att kalla på sina bäver-vänner och bygga dammar.
Flugsvampen, mannen som under en tur i skogen blev biten av en radioaktiv flugsvamp. Hans främsta förmåga är att stå och vänta tills en brottsling tar en tugga av honom. Detta leder till en fasansfull död för brottslingen, men en allvarlig skada för Flugsvampen.
Kontorsarbetaren, mannen som slåss mot ondskan med sin kulspetspenna och sin hålslagare.
Den Irriterande Saken, en dvärg som har förmågan att störa fienden på alla möjliga sätt, från att jonglera med sina grodor till att åka rullskridskor på händerna. Detta kommer till slut leda till att fienden får ett sammanbrott, och Den Irriterande Saken har segrat.
Katten Joe, en grå katt som sedan sin barndom har bekämpat ondskan. Hans främsta förmågor är att spotta och fräsa, samt att riva fienden på benen med sina ganska vassa klor. Till sin hjälp har han sin följeslagare, UtplånarRoboten Ultimatie.
lördag, oktober 07, 2006
Lawl
omg lazers pew pew pew pew ngngngngngngnggngngngngngngnng! hear comes the evil soi soi soi soi omg kittens mew mew mew mew laaawl uhuhuhhiihahh.
torsdag, oktober 05, 2006
Erik uttrycker sig
Som många vet brukar man säga att det finns fem sinnen.
Du ser ut som en överviktig val med tre ögon och ett ansikte som hela tiden rör sig upp och ner.
Du luktar som en nertrampad, skabbig skunk som i åtta veckor har legat och ruttnat i en skål med vinäger och fransk ost.
Du låter som en vrålapa i målbråttet som gör sitt bästa för att ge en döv människa tinnitus.
De här flyplansstolarna känns som om man har vadderat dem med glödheta nålar och uppretade krabbor.
Den här brylépuddingen smakar bajs.
Du ser ut som en överviktig val med tre ögon och ett ansikte som hela tiden rör sig upp och ner.
Du luktar som en nertrampad, skabbig skunk som i åtta veckor har legat och ruttnat i en skål med vinäger och fransk ost.
Du låter som en vrålapa i målbråttet som gör sitt bästa för att ge en döv människa tinnitus.
De här flyplansstolarna känns som om man har vadderat dem med glödheta nålar och uppretade krabbor.
Den här brylépuddingen smakar bajs.
tisdag, oktober 03, 2006
Om att banka på tangentbordet
asdsa - Tangentbordsbankning som oftast utförs med vänsterhanden.
hrtjgf - Tangentbordsbankning som utförs med båda händerna.
hgjklkj - Den vanligaste tangentbordsbankingen, där alla tangenter sitter i en rad.
k0j987u - Ännu en högerhandstangentbordsbanking, men den här gången i den övre delen av tangentbordet.
TFBNDJKJKLCWDCNQA - Lång CapsLockmultihandstangentbordsbankning.
623tgtyudfdj92å0opejkcm - Tangentbordsbankning som består av en lång kombination av siffror och bokstäver.
c kbj djb bjjxcv bj jbk - Tangentbordsbanking som används av alla fingrar utom tummarna som utförs i den nedre delen av tangentbordet.
- Tangentbordsbankning som genast får datorn att krascha och skadas allvarligt.
hrtjgf - Tangentbordsbankning som utförs med båda händerna.
hgjklkj - Den vanligaste tangentbordsbankingen, där alla tangenter sitter i en rad.
k0j987u - Ännu en högerhandstangentbordsbanking, men den här gången i den övre delen av tangentbordet.
TFBNDJKJKLCWDCNQA - Lång CapsLockmultihandstangentbordsbankning.
623tgtyudfdj92å0opejkcm - Tangentbordsbankning som består av en lång kombination av siffror och bokstäver.
c kbj djb bjjxcv bj jbk - Tangentbordsbanking som används av alla fingrar utom tummarna som utförs i den nedre delen av tangentbordet.
- Tangentbordsbankning som genast får datorn att krascha och skadas allvarligt.
lördag, september 30, 2006
Doktor Parantes och Fred, del 1
"Jag hörde att du fyllde år igår." ( '.') (^.^ ) "Japp!"
"Vad fick du?" ( '.') (^.^ ) "En Ak-47."
"Em, en AK-47?" ( ',') -=;=:<(^.^<) "Japp!"
"Vad ska du med den till?" ( '.') -=;=:<('.'<) "Inte vet jag."
"Gillar du den?" ( '.') -=;=:<(`o´ >) "Klart jag gör!"
"..." ( '_') ( ^.^) "Hejdå, nu ska jag gå och äta paj!"
"Vad fick du?" ( '.') (^.^ ) "En Ak-47."
"Em, en AK-47?" ( ',') -=;=:<(^.^<) "Japp!"
"Vad ska du med den till?" ( '.') -=;=:<('.'<) "Inte vet jag."
"Gillar du den?" ( '.') -=;=:<(`o´ >) "Klart jag gör!"
"..." ( '_') ( ^.^) "Hejdå, nu ska jag gå och äta paj!"
fredag, september 29, 2006
Erik sjunger
Rap
Yippiyo, flipdaflo, of da fettismeal in da minifeal in da Pichu rap, yo!
DK... Donkey Kong is here, pi pi pi pi, pi. Pi, pi. Pipipipi π, π, π, ππππ, pipipi yo!
Pojkband
UUUUHHUUHH, BEJBI, BEJITUNAAAAAJT, I LÖV JUUUUUUUUU, ÖÖÖÖÖH, BEJBIIIIII!
Thrash Metal
(Gitarrsolo: 5 min) HUAAAAAAAAAARGH! (Trumsolo: 8 min) YAAAAAARGH! (Instrumentalt: 16 min) HUHURAAAGH! RAAAAAAAAAH! WRAAAAAAAH! RUUUUUH! (HUUUUARGH: 17 min)
Techno:
................................................. Yeah!
................................................. Yeah!
................................................. Yeah!
................................................. Yeah!
................................................. Yeah!
Jazz:
Azuuzzuuzzuuzuh, dudidudididuududdamdam, wahwaah, wooowowo, jejejejejejj, zuzuzuzuzuuuz.
Yippiyo, flipdaflo, of da fettismeal in da minifeal in da Pichu rap, yo!
DK... Donkey Kong is here, pi pi pi pi, pi. Pi, pi. Pipipipi π, π, π, ππππ, pipipi yo!
Pojkband
UUUUHHUUHH, BEJBI, BEJITUNAAAAAJT, I LÖV JUUUUUUUUU, ÖÖÖÖÖH, BEJBIIIIII!
Thrash Metal
(Gitarrsolo: 5 min) HUAAAAAAAAAARGH! (Trumsolo: 8 min) YAAAAAARGH! (Instrumentalt: 16 min) HUHURAAAGH! RAAAAAAAAAH! WRAAAAAAAH! RUUUUUH! (HUUUUARGH: 17 min)
Techno:
................................................. Yeah!
................................................. Yeah!
................................................. Yeah!
................................................. Yeah!
................................................. Yeah!
Jazz:
Azuuzzuuzzuuzuh, dudidudididuududdamdam, wahwaah, wooowowo, jejejejejejj, zuzuzuzuzuuuz.
torsdag, september 28, 2006
Jag måste bli mer seriös!
Jag har varit väldigt tråkig. Det ber jag om ursäkt för. Nu ska jag bli en seriös bloggare.
Idag så vaknade jag av att sigge väckte mig. Jag satte mig upp i sängen. Sen gik jag ner och åt frukost. Till frukost åt jag äppelpaj. Nej förresten, det var filmjöl, haha. Haha, "filmjöl", hur ska det nu se ut? Iallafall: Jag njöt av min måltid och bakade sedan en kaka gjord på filmjöl. Hahahh, den smakade bäver. Bäääver, bääääver, bääääääääääääääääääver! Tänk om en bäver skulle... äh, nu måste jag skärpa mig. Men jag har ju inget skärp! AHAHAHAHHHAHAHHAHHH! Vilken skämtare jag är! HOHOHHOHOHOOHOOHHOHO! Mumintroll i mumindadlar! Mumintroll i kebab! Mumintroll i... HAHAHHAHAHAHAHAHHH!
Idag så vaknade jag av att sigge väckte mig. Jag satte mig upp i sängen. Sen gik jag ner och åt frukost. Till frukost åt jag äppelpaj. Nej förresten, det var filmjöl, haha. Haha, "filmjöl", hur ska det nu se ut? Iallafall: Jag njöt av min måltid och bakade sedan en kaka gjord på filmjöl. Hahahh, den smakade bäver. Bäääver, bääääver, bääääääääääääääääääver! Tänk om en bäver skulle... äh, nu måste jag skärpa mig. Men jag har ju inget skärp! AHAHAHAHHHAHAHHAHHH! Vilken skämtare jag är! HOHOHHOHOHOOHOOHHOHO! Mumintroll i mumindadlar! Mumintroll i kebab! Mumintroll i... HAHAHHAHAHAHAHAHHH!
söndag, september 24, 2006
Mitt manus till Sanndor/Ida 2
Jag läste för en tid sedan Sandor/Ida och tänkte att en uppföljare skulle passa fint:
Sandor darrade till med ena halvan av underläppens yttre kant medan han åt Idas hemlagade leverpastej.
- Detta smakar bokstavligen skit, sade Sandor och darrade på överläppen.
Ida suckade intensivt.
Ingen av dem kunde hålla tillbaka tårarna längre.
- JAG HAAATAR DIG! viskade Ida i Sandors hörapparat.
Sen kom far.
- Far, o far, Ida skrek uti mitt öra! sade Sandor.
Far ställde sig på huk. Sen gick han ut.
- Okej, skrek Sandor med all kraft han hade och darrade så att tårarna flög åt alla håll.
- Okej, skrek Ida med all kraft hon hade och darrade så att tårna flög åt alla håll.
Sandor darrade till med ena halvan av underläppens yttre kant medan han åt Idas hemlagade leverpastej.
- Detta smakar bokstavligen skit, sade Sandor och darrade på överläppen.
Ida suckade intensivt.
Ingen av dem kunde hålla tillbaka tårarna längre.
- JAG HAAATAR DIG! viskade Ida i Sandors hörapparat.
Sen kom far.
- Far, o far, Ida skrek uti mitt öra! sade Sandor.
Far ställde sig på huk. Sen gick han ut.
- Okej, skrek Sandor med all kraft han hade och darrade så att tårarna flög åt alla håll.
- Okej, skrek Ida med all kraft hon hade och darrade så att tårna flög åt alla håll.
lördag, september 23, 2006
Apan Knut Olvon, del 1
Apan Knut Olvon gick en dag ner på stan med sin nya, finslipade kavaj. Han skulle köpa en ny, finslipad hatt som han kunde dricka mineralvatten ur. Han klev in i mineralvattenhatt-affären som hette Mineralvattenhatten.
- Hello, I are Knut Olvon. I would want to buy a muhssa, sade Knut Olvon till butiksägaren.
- Yes, please, I are delighted to bring thou the Minerlvattenhatten of DOOM, svarade butiksägaren och gav Knut Olvon en röd mineralvattenhatt.
- Thank.
- Bai.
- Banzai.
Knut Ovlon klev ur affären och såg då en man som sålde hundar på torget. Knut Olvon gick baklänges dit.
- HEAR YE, HEAR YE! ME SELL PUPPIES! PUPPIES GOOD WITH GARLIC BUTTER! GARLIC BUTTER! LOOK AT ME! ME EAT PUPPIE WITH GARLIC BUTTER! HERE, THIS IS IT! I PICK UP MY SPOON! I PICK UP THE PUPPIE! PUPPIE WAILS! PUPPIE BARKS! PUPPIE BARKS LIKE THIS! OUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUU
UUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUU
UUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUU
UUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUU
UUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUU
UUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUU
UUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUU
UUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUU
IF THOU NOT UNDERSTAND WHAT I MEAN, CALL ME. YOU CAN REACH ME AT 112. PUPPIE SCREAMS.
Knut Olvon fick panik panik panik och blev plöstligt lika primitiv som vilken annan apa som helst. Knut Olvon började kissa i folks nacke. Det gillade inte folk. Folk bestämde sig då för att ta sin jättestora ångvält och köra över sin katt. Detta fick Knut Olvon att att tänka på en sång:
Postman Pat, nynnar glatt, when he over-drives the neighbour's katt.
- Hello, I are Knut Olvon. I would want to buy a muhssa, sade Knut Olvon till butiksägaren.
- Yes, please, I are delighted to bring thou the Minerlvattenhatten of DOOM, svarade butiksägaren och gav Knut Olvon en röd mineralvattenhatt.
- Thank.
- Bai.
- Banzai.
Knut Ovlon klev ur affären och såg då en man som sålde hundar på torget. Knut Olvon gick baklänges dit.
- HEAR YE, HEAR YE! ME SELL PUPPIES! PUPPIES GOOD WITH GARLIC BUTTER! GARLIC BUTTER! LOOK AT ME! ME EAT PUPPIE WITH GARLIC BUTTER! HERE, THIS IS IT! I PICK UP MY SPOON! I PICK UP THE PUPPIE! PUPPIE WAILS! PUPPIE BARKS! PUPPIE BARKS LIKE THIS! OUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUU
UUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUU
UUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUU
UUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUU
UUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUU
UUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUU
UUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUU
UUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUU
IF THOU NOT UNDERSTAND WHAT I MEAN, CALL ME. YOU CAN REACH ME AT 112. PUPPIE SCREAMS.
Knut Olvon fick panik panik panik och blev plöstligt lika primitiv som vilken annan apa som helst. Knut Olvon började kissa i folks nacke. Det gillade inte folk. Folk bestämde sig då för att ta sin jättestora ångvält och köra över sin katt. Detta fick Knut Olvon att att tänka på en sång:
Postman Pat, nynnar glatt, when he over-drives the neighbour's katt.
Chatt
mizz_cool_95 säger:
azzå ja tkr typ darin e sååååååååå söt
Adolf von Findén säger:
Vad menas? Jag tolererar inte dessa fasoner!
mizz_cool_95 säger:
darin <3
Adolf von Findén säger:
Vem är denna Darin?
mizz_cool_95 säger:
vääääääärdens sötaste popartist!!!!<3<3<<3
Adolf von Findén säger:
Pop? Pwah, pop är bara för obegåvade ynglingar! Jazz ska det vara!
mizz_cool_95 säger:
jazz suger
Adolf von Findén säger:
Då har du inte hört Barbro Adolphssons orkester, de har ett rejät sväng!
mizz_cool_95 säger:
...
Adolf von Findén säger:
Riktigt klämmigt skulle jag vilja säga!
mizz_cool_95 säger:
block
Adolf von Findén säger:
Block? Vad menas, unga fröken?
mizz_cool_95 säger:
käft farfar!
azzå ja tkr typ darin e sååååååååå söt
Adolf von Findén säger:
Vad menas? Jag tolererar inte dessa fasoner!
mizz_cool_95 säger:
darin <3
Adolf von Findén säger:
Vem är denna Darin?
mizz_cool_95 säger:
vääääääärdens sötaste popartist!!!!<3<3<<3
Adolf von Findén säger:
Pop? Pwah, pop är bara för obegåvade ynglingar! Jazz ska det vara!
mizz_cool_95 säger:
jazz suger
Adolf von Findén säger:
Då har du inte hört Barbro Adolphssons orkester, de har ett rejät sväng!
mizz_cool_95 säger:
...
Adolf von Findén säger:
Riktigt klämmigt skulle jag vilja säga!
mizz_cool_95 säger:
block
Adolf von Findén säger:
Block? Vad menas, unga fröken?
mizz_cool_95 säger:
käft farfar!
söndag, maj 28, 2006
Flugorna
Flugorna var många. Farmor berättade att flugorna och myggen under hösten lade ägg i fönstren, och så kläcktes de nu på våren, och det var därför de blev fler och fler ela tiden. En av flugorna stod och gnuggade sina framben medan han smidde sina onda planer. Jag tänkte att det var flugornas herre, så jag sprang skrikandes ut ur huset och gömde mig i en … höstack.
Bonden i traktorn
Där kom den. Traktorn. Bonden som kör den är 88 år gammal och luktar tobak och falukorv. Han bor i ett träsk söder om Mesta, och han äter inget annat än tobak och falukorv. Det var logiskt. Hans traktor är svinfettsdriven, och det är därför det finns en stor, fet, rosa gris i förarhytten.
(På väg mellan Katrineholm och Eskilstuna.)
(På väg mellan Katrineholm och Eskilstuna.)
Recension av Sandor/Ida
Sandor är en tönt.
Ida är också en tönt enligt min åsikt.
ÄÄÄÄÄÄUUUH.
En dag så kom en häxa och förtrollade Sandor till en korvpotatis och en mos på en groda i näckrosbladskungens lilla korv på mos.
- Får jag bajsa på din fis? sade Ida och darrade på underläppen och överläppen medan hon kisade intensivt.
- NEJ! skrek Sandor. Han kunde inte längre hålla tillbaka tårarna.
Sen dog båda.
En dag så åt Sandor korv. Då bajsade Ida på Sandors fis.
Sen kom mamma och en mamma som hette Daajaasssaaaaassssskllllaaaddd
Och papporna var advokater/Ida.
Sandor hade 0 syskon. De hette Narkomana och Kul.
Sandors syn var dålig, så han fick äta en hörapparat med korv och bajskorv och korv.
Man tappar 1001 hårstrån per dag. Det hade någon konstaterat. Plutt och bliuuuuuuujj nananana.
Ida är också en tönt enligt min åsikt.
ÄÄÄÄÄÄUUUH.
En dag så kom en häxa och förtrollade Sandor till en korvpotatis och en mos på en groda i näckrosbladskungens lilla korv på mos.
- Får jag bajsa på din fis? sade Ida och darrade på underläppen och överläppen medan hon kisade intensivt.
- NEJ! skrek Sandor. Han kunde inte längre hålla tillbaka tårarna.
Sen dog båda.
En dag så åt Sandor korv. Då bajsade Ida på Sandors fis.
Sen kom mamma och en mamma som hette Daajaasssaaaaassssskllllaaaddd
Och papporna var advokater/Ida.
Sandor hade 0 syskon. De hette Narkomana och Kul.
Sandors syn var dålig, så han fick äta en hörapparat med korv och bajskorv och korv.
Man tappar 1001 hårstrån per dag. Det hade någon konstaterat. Plutt och bliuuuuuuujj nananana.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)