Apan Knut Olvon, del 7

Knut Olvon sprang och sprang. Varje gång han kom nära en brunn dök det upp ännu en tentakel. I varje korsning stötte han på Folk. Och efter sig hade han en vargflock. Läget såg illa ut.

Snart lyckades han nå Bosses Helicopters AB. Han sprang genast fram till Bosse och sjönk ner på knä.

- Eye need the helicopter! bad den stackars primaten.

- OK, how mooch are ye willin' to pae?

- ANYTHING!

Knut Olvon stack ner sina små händer i sina små fickor och ryckte upp tusentals dollar.Han slängde dem i ansiktet på Bosse.

- Ye knoow, oop there it's daarne dangerous, lad!

- I DON'T CARE! I'M DESPERATE!

Knut Olvon hoppade upp i en helikopter och flög iväg. Där uppe kunde han skymta vargflocken som letade efter honom. Men snart skulle han tyvärr få mer trubbel. Framför sig såg han nämligen en figur han tyckte han hade stt tidigare. Och plöstligt låg figuren avtuppad på golvet i helikoptern. Knut Olvon tittade närmare och såg att det var Mewtwo. Han funderade en stund på hur den varelsen kunde finnas i verkligheten innan Mewtwo vaknade och visade sina hemska, lila ögon.

- What the..? sade Mewtwo och ställde sig upp utan att använda en muskel.

- I'm sorry, sade Knut Olvon.

- Well, you've just got yourself a new enemy.

- Thou art the twenty-fourth one today.

- Yes, I know, stupid. You know I can read your mind.

- Um...

- Haha, I can taste your fear.

Knut Olvon brydde sig inte om detta utan gjorde det enda vettiga: Att greppa en fallskärm och slänga sig ut. På väg ner såg han hur Memtwo lugnt lyckades komma ifatt honom. Mewtwo föll lika fort som han själv gjorde, men han hade samma ställning som om han hade stått på marken.

- You're trying to escape? Foolish monkey!

Mewtwo lyfte sin högra hand och förde sina tre fingrar så långt ifrån varandra han kunde. Då sök det upp ett mörklila klot som växte sig större och större. När det var två decimeter i diameter skjöt han sina händer framåt så att klotet flög mot Knut Olvon i en fart som var för snabb för att uppfatta

Men Knut Olvon lyckades på något sätt undvika klotet och lutade sig framåt för att dyka ner mot marken. När han kom ner såg han att ett enormt hål befann sig mitt i skogen, likt en virvelström som lysckades dra ner träden, men som hade frusit till is.

Knut Olvon dinglade med sin fallskärm ner i hålet.